Svamp-plockning och bad
Här om dagen var jag ute med Ossian och Wilma ensam. Kollar förstrött in i skogen. Stannar till. Min svamp-radar jobbar. Gula löv, eller svamp? Kan ändå inte ta dom nu, så går vidare. Har senare kollat till dom emellanåt, men har inte kunnat ta mig in i skogen. Men så igår, när Peter var med så bestämmer jag mig. Jag tar en bajspåse från Wilma, för de är allt som finns att lägga det i. (Det är faktiskt bara en påse så länge de inte är bajs i den). Den blir full på mindre än 5 minuter.
Finaste innan det är dax att gå på promenad
När Ossian sover middag tar jag tag i en Clas Ohlson påse och lämnar Peter för att ge mig ut i skogen. Kanske inte riktigt klädd för att stövla i en jäkligt blöt skog. Men de får gå.
Hittar lite svamp men vill leta vidare.
Jag är jätte jobbig när jag letar svamp. Ögonen far hejvilt, de är nästan så jag får huvudvärk. Vill kolla överallt. Försöker kolla framför fötterna men söker av stället på samma gång.
Jag ser gul svamp längre fram. Tar långa bestämda kliv. Och trampar såklart rätt ner i ett träsk. Med vatten upp till knäna. Jaha. Där står jag och funderar. Ska jag gå vidare? Ska jag gå tillbaka? De är ju nästan lika långt tillbaka gissar jag, men vet inte hur långt träsket är eller hur djupt de blir. Men går jag tillbaka har jag ju blivit blöt i onödan. Och det är ju onödigt.. Tar satts och tar mig fram till svampen helt dyngsur. De va falsk larm. Oätlig svamp. Blir sur och ska ta mig en cigg och tjura. Nehe. Dom har jag tappat ja.
Känner på mig vart jag tappat dom. Säkert har jag märkt det undermedvetet men vart för fokuserad på svamp. Leter efter blått paket. Och trampar rätt i kantareller.
Detta är dom jag trampa sönder. Dom blev helt oätliga och fick ligga kvar.
Men några till fick jag allt med mig. Beskåda dom pisseblöta fötterna.
När Ossian hade sovit for vi och bada på Tanumstrand. Super mysigt och Ossian är ju så förtjust i vatten.
Där träffade vi också på farmor Susanne som va där för att ha vattengympa.
Där träffade vi också på farmor Susanne som va där för att ha vattengympa.
Jag satt och mata Ossian med banan och kollar när någon kommer ut ur omklädningsrummet. Säger lite lätt hej och tänker, hon känner jag tror jag, men kopplar inte vem de är. Tittar igen. Men herregud, va dum jag är. Fast hon blev lika chockad hon.
Rosa damen
Hej hopp!
Idag har de vart kanon väder!! De gillas. Lagom kyligt och strålande sol!
Men först vill jag nämna att Peter åkte en hel timme för tidigt till jobbet idag. Han glömde när han började. Jag undrar om min glömska och snurrig-i-huvudet-syndrom har börjat smitta av sig?
I alla fall. Vart ute på långpromenad. Madde och Roxanna var med oss till lekplatsen så Ossian fick gunga en stund. Sen vidare hem för att lämna Wilma och spring lite i mina trappor med min 10 kilo tunga son. Lagom svettig tog vi oss till bilen för att hälsa på Moster Moa på bageriet.
I och med att jag och Madde vart så nyttiga med promenaden slog vi till på en redig fika!
Satt och tjöta och hade de mysigt.
Rätt som de är kom "rosa-damen". Jag tror dom flesta häromkring vet vem de är,
Ossian sprang fram och tyckte hon va så fin med allt detta rosa.
Rosa damen skratta nöjt och utbrast på sin Philipin-svenska.
"NEEEII, så gûllig. Likti söt!!"
Sen gick vi vidare till Didit där Madde handla lite fint till Roxy.
Vi funderar över om vi fick med Roxys mysdress från bageriet. Ja kaaan ha lagt den i skötväskan som ligger i bilen. Men ringer och frågar Moa i alla fall. Och den är inte kvar där, så vi antar det.
På vägen tillbaka till bilen ser vi den rosa damen på andra sidan gatan.
"Marcus brukade prata med henne när han åkte buss förr. Men jag mår lite dåligt över att jag inte förstår vad hon säger.."
"Nej, jag fattar ingenting."
Då ser vi hur damen ifråga gestikulerar och säger något. Vi spänner öronen.
Nej jag får ingen mening ur de där. Vi ler och nickar tills kinderna nästan spricker.
Madde säger genom sina leende läppar.
"Va säger hon?? Hör du vad hon säger"
"Nej, ingen aning" säger jag och fortsätter le och kolla på damens gestikulationer.
Madde som inte slutat le säger
"Men hjälp! Va ska vi göra!?"
"Jag vet inte. Nicka och le."
Men tillslut går de upp för mig vad hon säger
"Du linga kompis, du tappat bort"
"JA!!! Vi har hittat den."
Hon ger tummen upp.
Vi skrattar av lättnad och över hur dumma vi känner oss.
Vi skrattar av lättnad och över hur dumma vi känner oss.
I och med att Madde nyss pratat om att Marcus brukade prata med damen, så va jag så inne på det. Så jag var först näästan helt säker på att hon sa till Madde
"Du linga din kille, han komma fort!"
Ja va fel de kan bli...
Ossian röjjer i skåp
Har siktet inne på något han vill ha
Har fått tag på de
Får med de ut
Man undrar ju varför han inte kan nöjja sig med dom andra tusen sakerna han har dragit ur skåpet.
Dagen har vart super mysig. Och Ossian har vart väldens finaste och har mest pussats och kramats hela dagen! Fler sånna här dagar tack
Fara och flänga
Fy va jobbig morgon jag hade. Va tvungen att väcka Ossian igen idag vid 7, och jag känner mig såå taskig. Men han blev glatt överraskad som tur är.
Sen va de full rulle på honom på morgonen, vid klockan 9 va de dax att sova igen. Han brukar vara snortrött efter ett par timmar. Men inte idag, såklart.
Jag kämpade på. Han somnade ett par gånger men vakna till och hoppa upp igen. Tillslut va jag helt genom svettig. Fick ta en paus och sen testade vi igen. Efter att ha lurat mig ett par gånger somnade han äntligen. Skulle smyga ut. Och så råkade jag komm åt den där förbannade leksakshunden som skallar fram en melodi. Ossian flyger upp snabbare än man kan säga j*vla skit.
Jag blir såå trött. Ställer mig och dunkar, bokstavligt talat, huvudet i väggen.
Ossian tycker jag är rolig och skrattar förtjust. Han somna inte fören tio och klockan kvart i elva gick jag in och väcka honom. Han va sprallig och glad.
Busar med dom lite större barnen!
Idag fick vi äntligen gjort fotavtrycket på Ossian. Han har ju ganska stora fossingar nu, men de blev kanon!
Tog tyvärr inget kort på de, men de ska jag göra när de är klart !
Spännande tycker Ossian
Han tyckte de va lite läskigt med dom större barnen som lekte så högljut. Så jag fick sitta på huk medan han klamra sig fast vid mig och kollade storögt på medan dom lekte.
Sötaste Roxanna
Sen far vi upp till prästgården och lämna tillbaka nyckel. Sen till Westman för att köpa en skylt med "Baby on board" till bilen. Sen hem till Wilma för att ta en långpromenad. Sedan hem till mamma och drack kaffe. Nu sover Ossian och jag är helt slut. Ligger i sängen med laptopen i knät. Här ska de vilas.
Greggkalas
Ossian skall bestämt äta själv ibland. Och det är klart att han ska få träna, annars lär man sig ju aldrig!
Så efter detta kalas blev det städning av ungefär hela köket. Och Ossian fick vi skrubba i badkaret.
Men jössös va geggigt det blir överallt. Men va gör de om hundra år.
Det börjar bra! Han fick till och med in en och annan matbit
Och där ryker skeden
Detta var mer effektivt tycker Ossian
Så efter detta kalas blev det städning av ungefär hela köket. Och Ossian fick vi skrubba i badkaret.
Inte för att han va så ledsen över det
Biltur med yrväder
Igår tog jag och Ossian oss en tur. Vår första egna biltur. Jag visste inte till en början med vart jag ville åka, bara att jag ville åka. Det blev Happyprice. En bit att köra och så var det ju faktiskt ett par grejer jag behövde.
Första äventyret var att tanka. Först fatta jag inte att tanklocket var låst. Att man skulle låsa upp det med nyckel. (Jag vill påpeka att det stod en dam och tanka sin bil lite vääl länge medan hon betraktade detta yrväder som jag är) Aha, äntligen. Ja då var det själva snurran. Efter ett tag fick jag av den. Skulle börja tanka. Bilen står alldeles för långt bak, jag är inte van vid kombi. Hoppar in och kör fram bilen. Nuså. Ska stoppa in kortet. Vart är det? Kollar i bilen. Ossian äter på det. Tar det och för in det i automaten. De gick inte läsa. Mummlar och svär för migsjälv. Torkar av Ossian dreggel. Sen går det äntligen. Ger elak- ögat till damen när jag börjar tanka, som raskt packar ihop och kör iväg.
Vi tog den nya vägen. Alltså motorväg. Snabbt och smidigt tänkte jag.
Ja, vi åkte i alla fall. Och åkte och åkte.
Tankarna började snurra.
Va det verkligen så här långt?
Ska vi inte av snart?
Men hallå!!!??
Ja, sen såg jag äntligen en skylt. Då var vi ända borta vid Resö.
Jaha, snabbt och smidigt var det ju.
Ossian tycker nog inte jag är riktigt klok.
Jag fick köpt mig lite diverse ialla fall. Trotts Ossians oavbrutna försök att kasta sig ut kundvagnen.
Körde Sannäs vägen hem, där kan det ju inte bli så mycke fel.
Kom på i sista stund att vi behövde mjölk, och Ossian behövde gröt.
Och det är ju bara två saker. Så jag kan ta honom på armen.
Dum ide. Självklart träffar man folk man pratar med. Skynda sedan på stegen när armen börja krampa. Tog en gurka också, den är ju inte så tung. Armen krampar ännu mera. Ossian börjar åla sig. Fan. Fort till kassan nu då, tänker jag i panik, så jag kan slänga upp varorna på disken. Men nejdå, självklart kö. Jag tränger förbi och kastar ner varorna i en korg. Suckar av lättnad när jag sätter ner Ossian så han står breved mig, Han står svajigt när han bara håller i en hand. Men är såklart överlycklig över att han fått komma ner. Vill gå mot tidningarna. Det är min tur att lasta upp varorna. Jaja, det går ju fort. Ossian sätter sig på rumpan och jag är dum nog att tro att han ska sitta kvar. Betalar. Glömmer påse. Får betala igen. Vart är Ossian? Tittar runt. Några tanter ler mot honom, medan han håller på att riva ner en låda med Kinder ägg. Skyndar att ta honom och han skrattar förtjust när jag säger "JAJJA".
Vi får se om det blir någon till tur idag.
Sådan far sådan dotter
Var och hälsa på Madde, Roxanna och Marcus och efter jobbet igår.
Hon är så fin den lilla, och lite blåa ögon börjar hon få!
Satt mest och tjöta medan lillan sov.
Sen fick vi se något roligt.
Det är ju så att Macke har en signatur pose på fyllan.
"Dr Evils pose"
Alltså lillfingret i mungipan.
Här kommer en gammal bild på Marcus som jag lyckades
hitta i mitt galleri, där han gör det.
Marcus är alltså den något berusade killen i mitten, med lillfingret i munnen.
Och såhär låg Roxanna och sov igår.
Vi fick ett redig skrattanfall!!
Asgarv
Haft ett långt jobbpass, 7-16. SÅ skönt att det är över. Jobbar 13-21 imorgon och sen är jag ledig ett par dagar och hoppas på kanonfint väder.
OH MY GOD! PIZZA!!! Gottgott, ge mig också!!
När jag kom hem från jobbet så sov Ossian. Jag öppna ballkongdörren och la mig i sängen i en jäkla fart. Måste hinna vila. Måste hinna vila.
Peter ligger med sin keps i händerna och muttrar.
"Det är verkligen dax att köpa ny. Titta, det är en buckla här."
Jag suckar.
"Det va ju inte länge sen vi köpte en. Måste du verkligen gå runt med keps heela tiden? Du kommer sluta som Dr Deo i Kenny Starfighter. Tänk om jag hade typ en ... hatt, som jag bara tog av mig när jag åt?"
(Peter är väldigt noga med att lägga kepsen på bordet innan han stoppar något i munnen.)
Peter flinar.
"Det va ju inte länge sen vi köpte en. Måste du verkligen gå runt med keps heela tiden? Du kommer sluta som Dr Deo i Kenny Starfighter. Tänk om jag hade typ en ... hatt, som jag bara tog av mig när jag åt?"
(Peter är väldigt noga med att lägga kepsen på bordet innan han stoppar något i munnen.)
Peter flinar.
"Hihi, typ en sombrero." han gestikulerar med händerna för att visa hattens storlek som han föreställer sig den. Sen målar han en fantasi mustasch i luften och skrattar.
"Men Peter.. förstår du min poäng?"
Peter ser fundersam ut. Han fnissar till.
"Eller typ.. en basker" han skrattar. Och kollar på mig.
Jag ser intetsägande ut.
Jag ser intetsägande ut.
"Men.. förstod du min poääng?"
Han blir allvarlig.
"Jo, klart. Jag förstår. Flintis, det vill man ju inte bli."
"Jo, klart. Jag förstår. Flintis, det vill man ju inte bli."
"Bra. Då förstod du alltså va jag mena..."
"Japp." nickar han. "Jag måste skaffa mig en hatt!!"
Han håller poängterande upp ett finger och jag kan inte låta bli att asgarva.
Ja. Älskade pojkar. Ni är allt för mig!
Bajsincidens
Jag och Peter satt och åt. Ossian satt emellan oss i sin stol. När vi hade ätit färdigt hörde jag ett lustigt ljud.
Splash. Jag tittar ner på golvet under Ossian stol. Där ligger något. Vad är det? Vad kom det ifrån? Det är grönt.
"Peter, vad är det?"
Han böjer sig ner och tittar.
"Ett löv tror jag."
Han börjar sträcka sin hand emot det, men stannar i luften och utbrister.
"EEEWW. DET ÄR BAAJS!"
Från att allt har vart lungt infinner sig nu vild panik.
Peter lyfter Ossian från hans stol medan jag håller emot. Det är bajs i hela stolen. På hela ungen. Peter springer in till badrummet med Ossian och lägger han på skötbordet. Ungen har lyckats få skit på händerna, och nu också över hela bordet.
"NEJ PETER. Du måste ju lägga han i badkaret!"
Kastar in ett snabbt öga i köket och upptäcker att Wilma är smygande påväg till bajset.
"WILMA NEJ!! GÅ DÄRIFRÅN!!"
Peter och jag byter. Jag tar ungen och han tar köket.
Tänk va lite skit kan ställa till med.
Splash. Jag tittar ner på golvet under Ossian stol. Där ligger något. Vad är det? Vad kom det ifrån? Det är grönt.
"Peter, vad är det?"
Han böjer sig ner och tittar.
"Ett löv tror jag."
Han börjar sträcka sin hand emot det, men stannar i luften och utbrister.
"EEEWW. DET ÄR BAAJS!"
Från att allt har vart lungt infinner sig nu vild panik.
Peter lyfter Ossian från hans stol medan jag håller emot. Det är bajs i hela stolen. På hela ungen. Peter springer in till badrummet med Ossian och lägger han på skötbordet. Ungen har lyckats få skit på händerna, och nu också över hela bordet.
"NEJ PETER. Du måste ju lägga han i badkaret!"
Kastar in ett snabbt öga i köket och upptäcker att Wilma är smygande påväg till bajset.
"WILMA NEJ!! GÅ DÄRIFRÅN!!"
Peter och jag byter. Jag tar ungen och han tar köket.
Tänk va lite skit kan ställa till med.
Inte passande pigg
Jag tänker alltid att jag ska passa på att vila/sova medan Ossian sover.
Men de finns ju alltid massa man måste passa på att göra!
Som idag nu på morgonen sprang jag runt och plocka från igår kväll.
Nu lägger jag mig. Nej, fan blommorna måste ha vatten. Okej, nu lägger jag mig.
Oj, va mycke kläder de la där. Dom får vi vika in.
Tillslut la jag mig ialla fall. Känner de svala täcket och slumrar till.
5 minuter senare så snattrats de i Ossians rum. Jag låtsas som att det inte är sant och forsätter blunda. Tröttheten är tung. Snart blir snattret högre och går över till gnäll.
"Okej, jag kommer." drar benen efter mig in på hans rum.
"Hej." säger jag "Du har sovit alledels för lite."
Ossian flinar. Jag tar upp honom.
"Kom så går vi in och myser i mammas säng! Dee blir väl myysigt?"
Ossian skrattar, och jag vet innerst inne, att detta aldrig kommer funka.
Lägger han ner och lägger mig breved. Ger han nappen och sjunger lite vaggvisa.
De slutar med att jag sjunger migsjälv till sömns.
Ossian börjar prata högt och jag rycker till. Han leker med sin nappe, och är nöjd.
Så varför inte, tänker jag och blundar igen. Slumrar till och vaknar av att lilleman petar mig i näsan.
"Ajja Ossi"
Han skrattar. Jag vänder mig om. Men han vill inte sova, han vill busa. De spritter i hela kroppen på honom. Och snart kommer en liten hand som drar mig i linnet.
Jag ger han något som finns i närheten som han kan roa sig med. Lyckas ett tag. Snart finns de inget kvar att ge honom. Så jag ger honom min hand. Han biter, river, sliter och skrattar. När han får sig ett riktigt bett i armbågen ger jag upp.
Tar på mig kläder medan vi lyssnar på Madonna och han har fått tag på mammas bok med massa roliga färger på.
Mitt pigga lilla busfrö
Klockan blir halv tolv. Jag har inte ätit frukost.
En banan skivad i filmjölk. Fort, lätt.
Sen är det Ossian tur.
Jag gör gröt till honom medan han jagar Wilma för fulla mugga, ute i hallen med sin gåstol.
Försöker säga till honom. Säga till Wilma att gå och lägga sig istället.
Men så fort han slutar rusar hon mot honom.
Så jag antar att det är ganska frivilligt.
Ossians frukost.
Nu sitter vi i köket och lyssnar på Greas som går på Radion.
Mitt i bloggandet är jag tvungen att ställa mig på stolen och göra lite Greas-moves.
Funderar på va vi ska hitta på. Mitt hjärta jobbar. Vi firar 5 år idag så vi får nog ha lite mys
på kvällen.. Men tills dess tar jag och Ossian nog och promenerar till någon som inte jobbar.
Men de finns ju alltid massa man måste passa på att göra!
Som idag nu på morgonen sprang jag runt och plocka från igår kväll.
Nu lägger jag mig. Nej, fan blommorna måste ha vatten. Okej, nu lägger jag mig.
Oj, va mycke kläder de la där. Dom får vi vika in.
Tillslut la jag mig ialla fall. Känner de svala täcket och slumrar till.
5 minuter senare så snattrats de i Ossians rum. Jag låtsas som att det inte är sant och forsätter blunda. Tröttheten är tung. Snart blir snattret högre och går över till gnäll.
"Okej, jag kommer." drar benen efter mig in på hans rum.
"Hej." säger jag "Du har sovit alledels för lite."
Ossian flinar. Jag tar upp honom.
"Kom så går vi in och myser i mammas säng! Dee blir väl myysigt?"
Ossian skrattar, och jag vet innerst inne, att detta aldrig kommer funka.
Lägger han ner och lägger mig breved. Ger han nappen och sjunger lite vaggvisa.
De slutar med att jag sjunger migsjälv till sömns.
Ossian börjar prata högt och jag rycker till. Han leker med sin nappe, och är nöjd.
Så varför inte, tänker jag och blundar igen. Slumrar till och vaknar av att lilleman petar mig i näsan.
"Ajja Ossi"
Han skrattar. Jag vänder mig om. Men han vill inte sova, han vill busa. De spritter i hela kroppen på honom. Och snart kommer en liten hand som drar mig i linnet.
Jag ger han något som finns i närheten som han kan roa sig med. Lyckas ett tag. Snart finns de inget kvar att ge honom. Så jag ger honom min hand. Han biter, river, sliter och skrattar. När han får sig ett riktigt bett i armbågen ger jag upp.
Tar på mig kläder medan vi lyssnar på Madonna och han har fått tag på mammas bok med massa roliga färger på.
Mitt pigga lilla busfrö
Klockan blir halv tolv. Jag har inte ätit frukost.
En banan skivad i filmjölk. Fort, lätt.
Sen är det Ossian tur.
Jag gör gröt till honom medan han jagar Wilma för fulla mugga, ute i hallen med sin gåstol.
Försöker säga till honom. Säga till Wilma att gå och lägga sig istället.
Men så fort han slutar rusar hon mot honom.
Så jag antar att det är ganska frivilligt.
Ossians frukost.
Nu sitter vi i köket och lyssnar på Greas som går på Radion.
Mitt i bloggandet är jag tvungen att ställa mig på stolen och göra lite Greas-moves.
Funderar på va vi ska hitta på. Mitt hjärta jobbar. Vi firar 5 år idag så vi får nog ha lite mys
på kvällen.. Men tills dess tar jag och Ossian nog och promenerar till någon som inte jobbar.
Den långbenta psykopaten returns
Ja, de är inte klokt. Men jag tror att den är efter mig, på riktigt!!
Sen kväll, igår, när vi la i sängen med varsin telefon (jag vet, patetiskt)
Det va mörkt i rummet. Endast våra ansikten lös upp av våra telefoner.
Jag kände något sam stack till och kittla mig vid näsan.
"Va fan va det?" hann jag säga snabbt, innan jag titta på telefonen igen.
Och där va den!! Långbenen!! Sittandes på min telefon.
Jag hivade iväg telefonen all världens väg, rätt igenom rummet och ner i golvet.
Vände mig i superspeed mot Peter och tryckte ansiktet mot hans bröst.
Där la jag och halv gnydde för mig själv. Mummlade
"Oh nej. Oh fy. Woooaaah! Äckligt!!!"
"Men lilla gumman va är det?" frågar Peter oroligt.
"Den är tillbaka! Du måste hitta den. Jag kommer aldrig kunna sova annars"
"Men vad?"
"LÅNGBENEN!!!"
"Jaha" fnissa Peter. "Jag trodde du såg ett läskigt klipp på YouTube."
"Den är här någonstans. Tyst!! Lyssna. Leta! Ta den, ta den."
Helt galen av rädsla mummla jag på som en idiot.
Peter letar. Hittar den inte. Börjar få ren panik. Peter lägger sig.
"Ska du lägga dig??? Men, men.. den kan inte vara här, de måste du förstå."
"Lugna dig. Vi får vänta tills den kommer fram."
"VA? Du är galen.." Lägger mig med täcket upp till ögonen och stirrar runt omkring.
Viskar till Peter.
"Jag känner mig som en ost i en musfälla..." ryser.
Sen hör jag något. Nära.
"Peter, jag tror den är i sänglampan."
Som jag givetvis har tänt för att slippa fler otrevliga överraskningar.
"Nej då."
Det går ett tag till. Och jag ger mig på att kolla lite på telefonen igen.
Men då hörs de igen. De hemska surrandet. Kollar på lampan.
Där inne är den och surrar runt! Jag stuttsar upp och gormar.
"DEN ÄR I LAMPAN!!!!"
Peter kommer fram och kollar.
"Ja men ta den då!!"
Han tittar lite och funderar på hur. Paniken växer. De känns som något kryper på mitt lår.
Har den lyckats ta sig ut?
"MEN TA DEN DÅ. TA DEN! TA DEN! TAAA DEEEN!"
Peter skrattar.
"Men herregud människa, lugna dig." Och så tar han den.
Och jag är tvungen att skratta åt mig själv.
Men visst är dom förjävla äckliga!!!!
Sen kväll, igår, när vi la i sängen med varsin telefon (jag vet, patetiskt)
Det va mörkt i rummet. Endast våra ansikten lös upp av våra telefoner.
Jag kände något sam stack till och kittla mig vid näsan.
"Va fan va det?" hann jag säga snabbt, innan jag titta på telefonen igen.
Och där va den!! Långbenen!! Sittandes på min telefon.
Jag hivade iväg telefonen all världens väg, rätt igenom rummet och ner i golvet.
Vände mig i superspeed mot Peter och tryckte ansiktet mot hans bröst.
Där la jag och halv gnydde för mig själv. Mummlade
"Oh nej. Oh fy. Woooaaah! Äckligt!!!"
"Men lilla gumman va är det?" frågar Peter oroligt.
"Den är tillbaka! Du måste hitta den. Jag kommer aldrig kunna sova annars"
"Men vad?"
"LÅNGBENEN!!!"
"Jaha" fnissa Peter. "Jag trodde du såg ett läskigt klipp på YouTube."
"Den är här någonstans. Tyst!! Lyssna. Leta! Ta den, ta den."
Helt galen av rädsla mummla jag på som en idiot.
Peter letar. Hittar den inte. Börjar få ren panik. Peter lägger sig.
"Ska du lägga dig??? Men, men.. den kan inte vara här, de måste du förstå."
"Lugna dig. Vi får vänta tills den kommer fram."
"VA? Du är galen.." Lägger mig med täcket upp till ögonen och stirrar runt omkring.
Viskar till Peter.
"Jag känner mig som en ost i en musfälla..." ryser.
Sen hör jag något. Nära.
"Peter, jag tror den är i sänglampan."
Som jag givetvis har tänt för att slippa fler otrevliga överraskningar.
"Nej då."
Det går ett tag till. Och jag ger mig på att kolla lite på telefonen igen.
Men då hörs de igen. De hemska surrandet. Kollar på lampan.
Där inne är den och surrar runt! Jag stuttsar upp och gormar.
"DEN ÄR I LAMPAN!!!!"
Peter kommer fram och kollar.
"Ja men ta den då!!"
Han tittar lite och funderar på hur. Paniken växer. De känns som något kryper på mitt lår.
Har den lyckats ta sig ut?
"MEN TA DEN DÅ. TA DEN! TA DEN! TAAA DEEEN!"
Peter skrattar.
"Men herregud människa, lugna dig." Och så tar han den.
Och jag är tvungen att skratta åt mig själv.
Men visst är dom förjävla äckliga!!!!
Långbent psykopat
Hände något fruktansvärt igår. Hemskt, jag är helt traumatiserad.
Jag la och vilade på sängen, helt oskyldigt. Ballkongdörren var öppen.
Slumrar litegrann, men jag hör ett otrevligt surrande. Det går inte att misstolka.
Spärrar upp mina ögon och ligger på helspänn. Stirrar mot dörren.
Och in kommer den. Den långbenta. Den hemska långbenta flygande äckliga...
Jag ligger kvar, paralyserad. Stel som en pinne följer jag dess rörelse.
Sakta flyger den. Försvinner in under sängen.
Men plötsligt, så dyker den upp över sängkanten och är på väg mot mitt ansikte.
Med ett tyst skrik rullar jag av sängen och ställer mig i hörnet.
Den långbenta tappar tråden och flyger mot fönstret.
Jag får tag i en bok. Jag vill ju inte döda den.
Men jag kan ju få den att flyga ut med hjälp av vinddraget från boken.
Jag ger det ett försök. Viftar allt jag pallar så att den ska flyga ut.
Den kämpar emot. Den sätter sig på räcket och fäller ihop vingarna så att den får bättre fäste.
Med ansiktet mot mig. Jag fortsätter vifta i förtvivlan. Men den kan inte rubbas.
Plötsligt tar den satts och kommer rakt emot mig igen. Jag kastar boken mot den och skriker.
Springer fort som fan till andra sidan rummet.
Vart tog den vägen? Kollar runt. Hjärtat klappar.
Upptäcker den, sittandes på mitt sängbord.
Nu jävlar, tänker jag. Nu ska du dö, ditt äckel.
Tittar intensivt på den. Känns som en Western film. Jag kan nästa höra musiken och
se dammet som yr runt oss när de träffas av solen.
Försiktigt, utan att släppa den med blicken sträcker jag mig efter ett kollegoblock.
Men upptäcker att jag måste lämna den ur min syn för att nå.
1 sekund släpper jag den med blicken och böjer mig ner, när jag är uppe igen står den öga mot öga
med mig i luften. Färgen i mitt ansikte försvinner. Det är något fel på den. Den är muterad.
Jag ger upp. Kastar blocket. Skriker hela vägen ut och slänger igen dörren.
Jag är inte mindre rädd för dessa Långbenar nu.
Tål inte se dom.. jag är evigt skadad
Jag la och vilade på sängen, helt oskyldigt. Ballkongdörren var öppen.
Slumrar litegrann, men jag hör ett otrevligt surrande. Det går inte att misstolka.
Spärrar upp mina ögon och ligger på helspänn. Stirrar mot dörren.
Och in kommer den. Den långbenta. Den hemska långbenta flygande äckliga...
Jag ligger kvar, paralyserad. Stel som en pinne följer jag dess rörelse.
Sakta flyger den. Försvinner in under sängen.
Men plötsligt, så dyker den upp över sängkanten och är på väg mot mitt ansikte.
Med ett tyst skrik rullar jag av sängen och ställer mig i hörnet.
Den långbenta tappar tråden och flyger mot fönstret.
Jag får tag i en bok. Jag vill ju inte döda den.
Men jag kan ju få den att flyga ut med hjälp av vinddraget från boken.
Jag ger det ett försök. Viftar allt jag pallar så att den ska flyga ut.
Den kämpar emot. Den sätter sig på räcket och fäller ihop vingarna så att den får bättre fäste.
Med ansiktet mot mig. Jag fortsätter vifta i förtvivlan. Men den kan inte rubbas.
Plötsligt tar den satts och kommer rakt emot mig igen. Jag kastar boken mot den och skriker.
Springer fort som fan till andra sidan rummet.
Vart tog den vägen? Kollar runt. Hjärtat klappar.
Upptäcker den, sittandes på mitt sängbord.
Nu jävlar, tänker jag. Nu ska du dö, ditt äckel.
Tittar intensivt på den. Känns som en Western film. Jag kan nästa höra musiken och
se dammet som yr runt oss när de träffas av solen.
Försiktigt, utan att släppa den med blicken sträcker jag mig efter ett kollegoblock.
Men upptäcker att jag måste lämna den ur min syn för att nå.
1 sekund släpper jag den med blicken och böjer mig ner, när jag är uppe igen står den öga mot öga
med mig i luften. Färgen i mitt ansikte försvinner. Det är något fel på den. Den är muterad.
Jag ger upp. Kastar blocket. Skriker hela vägen ut och slänger igen dörren.
Jag är inte mindre rädd för dessa Långbenar nu.
Tål inte se dom.. jag är evigt skadad
Lek och stojj i paradiset
Nu ligger jag i sängen, breved en öppen ballkong dörr och lyssnar på fågelkvitter.
Efter en helt perfekt dag i solen.
Ja, turen i Grebbestad har jag redan skrivit om. De gjorde jag medan vi var hemma och laga mat, och mata Ossian.
Pastasallad med rökt makrill!
Gjorde en kall dressing till.
Creme Frache med finhackad lök, dill, citronpeppar, vitpeppar och salladskrydda.
Smarrigt blev det.
Paradiset
Ingen fisk blev det. Men va gör de :)
Idag var första gången Ossian fick se havet.
Mycke första gången för Ossi idag. SÅ naturliga saker som att se havet och känna på gräset.
Tittar för att se hans rektion när vågorna kommer mot oss.
Glada av havet, det blir vi båda två.
Ossian har vart världens underbaraste idag.
Det är han ju alltid, men lite extra just idag!
Säkert pga vädret och att vi spenderar varje minut ute.
Ossi on the rocks
Blir mest en massa bilder
för dom säger nog mest om vad dagen har erbjudigt känner jag.
Första gången Ossi gungar i en sån här gunga.
Som finns på den nya lekplatsen på Edsvik.
Han va så lycklig min lilla älskling.
De va min stora älskling också.
Mina små busfrön
Mamma, Zudi och Erik var också där. Men mamma och Zudi åkte hem lite tidigare och Erik stannade kvar med oss! Så han och Peter röjde loss på lekplatsen. Jag ska inte ljuga, det gjorde jag med. De är så härligt att va tillsammans med någon som inte är rädd för att busa och vara lite barnslig emellanåt.
Den här var riktigt kul! Tyckte jag också.
Men icke några kort när jag åker något! Icke säger jag, ICKE!
Dom här snurrar fort!
Om man vill asså. Men de vill ju inte jag.
Jag va först upp på den ena snurran. Jag ställde mig förvirrat på den och frågar Peter.
"Vad gör man med denna?"
Kliar mig i huvudet och funderar på om de bara är meningen att man ska hålla i stången och hålla balansen. Men de verkar ju meningslöst, tänker jag och vickar försiktigt fram och tillbaka på plattan.
"Du får snurra på den."
"Jaha.." säger jag och börjar försöka få fart på den med kroppen.
"Nej, du får ta fart innan du ställer dig på den."
Spärrar upp ögonen mot Peter.
"ALDRIG"
Men kommer sedan över min rädsla och tar lite lätt fart med ena foten innan jag ställer mig på plattan igen. De snurrar, fast de kanske inte går så fort. Sanden blir något suddig tycker jag.
"Nej, nu vill jag inte mer! Hur får jag stoopp!?"
"Ta ner foten."
"Oh nej. Jag är yr. Jätte yr."
"Älskling, du har kommit ett varv."
"Nej, de här går inte."
Ett mantra i mitt huvud, du kommer inte få stopp, du kommer inte få stopp..
"Hjääälp. Nu orkar jag inte mer. Jag blundar nu."
Peter fnissar och jag kniper bestämt med ögonen. Nu känns de bättre. Mycke bättre.
"Elin, du står stilla nu."
"Tack gode god" säger jag fort och slänger mig av på vinglande ben.
Nej, inget för mig kort sagt. Jag skyller på mitt låga blodtryck.
Första gången på en sånhär gunga också.
Jag kan ju säga att han var mer intresserad av själva däcket än gungandet.
Surfar!!
Farväl, mitt lilla paradis.
Snart ses vi igen
Efter en helt perfekt dag i solen.
Ja, turen i Grebbestad har jag redan skrivit om. De gjorde jag medan vi var hemma och laga mat, och mata Ossian.
Pastasallad med rökt makrill!
Gjorde en kall dressing till.
Creme Frache med finhackad lök, dill, citronpeppar, vitpeppar och salladskrydda.
Smarrigt blev det.
Paradiset
Ingen fisk blev det. Men va gör de :)
Idag var första gången Ossian fick se havet.
Mycke första gången för Ossi idag. SÅ naturliga saker som att se havet och känna på gräset.
Tittar för att se hans rektion när vågorna kommer mot oss.
Glada av havet, det blir vi båda två.
Ossian har vart världens underbaraste idag.
Det är han ju alltid, men lite extra just idag!
Säkert pga vädret och att vi spenderar varje minut ute.
Ossi on the rocks
Blir mest en massa bilder
för dom säger nog mest om vad dagen har erbjudigt känner jag.
Första gången Ossi gungar i en sån här gunga.
Som finns på den nya lekplatsen på Edsvik.
Han va så lycklig min lilla älskling.
De va min stora älskling också.
Mina små busfrön
Mamma, Zudi och Erik var också där. Men mamma och Zudi åkte hem lite tidigare och Erik stannade kvar med oss! Så han och Peter röjde loss på lekplatsen. Jag ska inte ljuga, det gjorde jag med. De är så härligt att va tillsammans med någon som inte är rädd för att busa och vara lite barnslig emellanåt.
Den här var riktigt kul! Tyckte jag också.
Men icke några kort när jag åker något! Icke säger jag, ICKE!
Dom här snurrar fort!
Om man vill asså. Men de vill ju inte jag.
Jag va först upp på den ena snurran. Jag ställde mig förvirrat på den och frågar Peter.
"Vad gör man med denna?"
Kliar mig i huvudet och funderar på om de bara är meningen att man ska hålla i stången och hålla balansen. Men de verkar ju meningslöst, tänker jag och vickar försiktigt fram och tillbaka på plattan.
"Du får snurra på den."
"Jaha.." säger jag och börjar försöka få fart på den med kroppen.
"Nej, du får ta fart innan du ställer dig på den."
Spärrar upp ögonen mot Peter.
"ALDRIG"
Men kommer sedan över min rädsla och tar lite lätt fart med ena foten innan jag ställer mig på plattan igen. De snurrar, fast de kanske inte går så fort. Sanden blir något suddig tycker jag.
"Nej, nu vill jag inte mer! Hur får jag stoopp!?"
"Ta ner foten."
"Oh nej. Jag är yr. Jätte yr."
"Älskling, du har kommit ett varv."
"Nej, de här går inte."
Ett mantra i mitt huvud, du kommer inte få stopp, du kommer inte få stopp..
"Hjääälp. Nu orkar jag inte mer. Jag blundar nu."
Peter fnissar och jag kniper bestämt med ögonen. Nu känns de bättre. Mycke bättre.
"Elin, du står stilla nu."
"Tack gode god" säger jag fort och slänger mig av på vinglande ben.
Nej, inget för mig kort sagt. Jag skyller på mitt låga blodtryck.
Första gången på en sånhär gunga också.
Jag kan ju säga att han var mer intresserad av själva däcket än gungandet.
Surfar!!
Farväl, mitt lilla paradis.
Snart ses vi igen
Härligt väder och katastrof tankar
Massa saker som skulle blivit gjort idag, blev inte gjort.
Vädret är ju föör fint för det. Man har ju inte lust att stå inne och grejja!
Peter jobbade kort pass idag och var hemma redan vid 12 efter ett morgonpass.
Hann dammsuga och plocka undan, men inget mer.
Tror jag totalt packat upp 3 saker idag. Helt obetydliga saker.
Men de är en dag imorgon också, och nästa och nästa......
Sen har vi vart ute och promenerat hela dagen. Va hos mamma och tog en fika i
trädgården. Ossian la på täcke i skuggan. Underbart. Och de ska va så hela veckan
har jag hört. Härligt.
Imorgon är de körlektion som gäller. Så ska upp tidigt. I och med att Peter börjar ännu tidigare så
kommer mamma upp på morgonen och passar Ossi tills vi kommer hem.
Ossian har blivit en jäkel på att snurra runt. Från mage, till rygg, från rygg till mage.
Runt runt runt. Har tar sej fanimej fort fram på detta vis också!
Här kan man va
Här kan man va
Här kan man va
Igår lyckades han ta sig igenom köket, på detta vis, på mindre än 30 sekunder.
Hjälp. Tänk om han skiter i och lära sig krypa?
Tänk om han tycker de går fortare såhär?
Hjälp.
Tänk om han kommer snurra sig fram genom livet?
Hur ska det här gå??
Ja, lite katastroftankar.
Vädret är ju föör fint för det. Man har ju inte lust att stå inne och grejja!
Peter jobbade kort pass idag och var hemma redan vid 12 efter ett morgonpass.
Hann dammsuga och plocka undan, men inget mer.
Tror jag totalt packat upp 3 saker idag. Helt obetydliga saker.
Men de är en dag imorgon också, och nästa och nästa......
Sen har vi vart ute och promenerat hela dagen. Va hos mamma och tog en fika i
trädgården. Ossian la på täcke i skuggan. Underbart. Och de ska va så hela veckan
har jag hört. Härligt.
Imorgon är de körlektion som gäller. Så ska upp tidigt. I och med att Peter börjar ännu tidigare så
kommer mamma upp på morgonen och passar Ossi tills vi kommer hem.
Ossian har blivit en jäkel på att snurra runt. Från mage, till rygg, från rygg till mage.
Runt runt runt. Har tar sej fanimej fort fram på detta vis också!
Här kan man va
Här kan man va
Här kan man va
Igår lyckades han ta sig igenom köket, på detta vis, på mindre än 30 sekunder.
Hjälp. Tänk om han skiter i och lära sig krypa?
Tänk om han tycker de går fortare såhär?
Hjälp.
Tänk om han kommer snurra sig fram genom livet?
Hur ska det här gå??
Ja, lite katastroftankar.
Teoriprov och luftgevär
Först och främst klarade jag ju provet :) Fick 60/65! Jätte nöjd är jag.
Men det va inte bara bara!!
Körde till Trestad center i pissregn! Och när vi kom fram satt jag och vänta i 45 min! Jag skulle ha haft provet klockan 15:15 och va där i god tid. När klockan va kvart i fyra så knackade jag på luckan.
"Brukar det dra ut såhär mycke på tiden?"
"Va, vad ska du göra?" frågar tanten
"Teoriprov!"
"Nej, men vi har inga teoriprov här idag! De är inne i Uddevalla!"
"Men, hon sa att de va här! Och jag kan ingen annan dag!"
"Nej, men de går inte."
"M-m-men hinner jag till Uddevalla?" frågar jag desperat.
"Nej, dom slutar 4 där vet du gumman."
"Men... men jag måste ju!"
Hon funderar en stund och sen öppnar hon och fixar bara för mig. Gud va glad jag blev.
Hade suttit ute i väntrummet och darrat av nervositet. Kissat 2 gånger. Försökt inte stressa upp mig mer än nödvändigt. Utan att lyckats.
När jag väl satte mig så va jag ännu mer stressad. Drog igång med en gång. Fast jag darrade så mycke att jag knappt kunde styra musen för att trycka på svaren. Insåg snabbt att många frågor hade jag inte läst på. Hyperventilera och tänkte: Vill inte behöva åka tillbaka. Kostar pengar gör de också!
När jag tryckte för att se om jag klarade de så va jag säker på att jag hade kuggat. Men icke!
Hungrig som en varg åkte jag därifrån. Till torp med mamma och Erik. Käkade mat och gick sedan för att handla lite. Min lillebror har sparat till ett soft-air-gun som han skulle köpa på teknikmagasinet. Men... de är ju faktiskt 18-års gräns och han är ju 13 år. Så jag gick in för honom.
Han hade rabblat upp för mig vad den hette, vad han kunde säga att den hette, fast den hette annat osv osv. Helt snurrig i huvudet gick jag in.
"Hej! Öh. Jag ska ha ett gevär."
"Jahaaa.."
"Japp. M 15? Typ. A4 eller nått sånt."
Han fnissar lite åt mig.
"Spelar du mycke soft air gun eller?"
"Va.. nej gud nej.. de är inte till mig.."
"De ante mig.."
"Mm, den hette något Schmmischmmsch. Eller..."
Han skrattar.
"Du menar Schmeisser eller?"
"Ah.. så va de nog. Tusen pengar kostar den ialla fall."
"Japp.. jag hämtar den till dig."
Ut kommer han med en stor låda. Han lyfter på locket för att se att de står rätt till.
"Ja.. de här ser väl bra ut, eller hur?" säger han roat.
"Jag.. Ja.. Jag vet inte hur det ska se ut. Men de ser bra ut."
Han sätter på locket igen. Jag ser på det. Smutisigt är det!!
"Men du, det här ser ju inte bra ut. Den är ju smutsig!"
"Jaa... Den ligger på lagret längst ner så de blir så."
"Jaha men så är kan de ju inte se ut."
Han kollar chokat på mig.
"Jag kan hämta en trasa om du vill?" säger han och kollar osäkert på mig.
"Ja, gör de du."
"Okej..." säger han och backar försiktigt medan han kollar på mig för att se om jag skojjar.
Torkar sedan av ordentligt innan jag betalar. Stackarn. Dagens kund va jag nog.
Känns jätte konstigt att inte behöva plugga.. Men härligt!
Blir ingen Rabbalsehede marknad för mig idag. Regn! Och då är de inte kul!
Tänkte lägga upp lite bilder, men de krånglar. Så de får bli ikväll ;)
Men det va inte bara bara!!
Körde till Trestad center i pissregn! Och när vi kom fram satt jag och vänta i 45 min! Jag skulle ha haft provet klockan 15:15 och va där i god tid. När klockan va kvart i fyra så knackade jag på luckan.
"Brukar det dra ut såhär mycke på tiden?"
"Va, vad ska du göra?" frågar tanten
"Teoriprov!"
"Nej, men vi har inga teoriprov här idag! De är inne i Uddevalla!"
"Men, hon sa att de va här! Och jag kan ingen annan dag!"
"Nej, men de går inte."
"M-m-men hinner jag till Uddevalla?" frågar jag desperat.
"Nej, dom slutar 4 där vet du gumman."
"Men... men jag måste ju!"
Hon funderar en stund och sen öppnar hon och fixar bara för mig. Gud va glad jag blev.
Hade suttit ute i väntrummet och darrat av nervositet. Kissat 2 gånger. Försökt inte stressa upp mig mer än nödvändigt. Utan att lyckats.
När jag väl satte mig så va jag ännu mer stressad. Drog igång med en gång. Fast jag darrade så mycke att jag knappt kunde styra musen för att trycka på svaren. Insåg snabbt att många frågor hade jag inte läst på. Hyperventilera och tänkte: Vill inte behöva åka tillbaka. Kostar pengar gör de också!
När jag tryckte för att se om jag klarade de så va jag säker på att jag hade kuggat. Men icke!
Hungrig som en varg åkte jag därifrån. Till torp med mamma och Erik. Käkade mat och gick sedan för att handla lite. Min lillebror har sparat till ett soft-air-gun som han skulle köpa på teknikmagasinet. Men... de är ju faktiskt 18-års gräns och han är ju 13 år. Så jag gick in för honom.
Han hade rabblat upp för mig vad den hette, vad han kunde säga att den hette, fast den hette annat osv osv. Helt snurrig i huvudet gick jag in.
"Hej! Öh. Jag ska ha ett gevär."
"Jahaaa.."
"Japp. M 15? Typ. A4 eller nått sånt."
Han fnissar lite åt mig.
"Spelar du mycke soft air gun eller?"
"Va.. nej gud nej.. de är inte till mig.."
"De ante mig.."
"Mm, den hette något Schmmischmmsch. Eller..."
Han skrattar.
"Du menar Schmeisser eller?"
"Ah.. så va de nog. Tusen pengar kostar den ialla fall."
"Japp.. jag hämtar den till dig."
Ut kommer han med en stor låda. Han lyfter på locket för att se att de står rätt till.
"Ja.. de här ser väl bra ut, eller hur?" säger han roat.
"Jag.. Ja.. Jag vet inte hur det ska se ut. Men de ser bra ut."
Han sätter på locket igen. Jag ser på det. Smutisigt är det!!
"Men du, det här ser ju inte bra ut. Den är ju smutsig!"
"Jaa... Den ligger på lagret längst ner så de blir så."
"Jaha men så är kan de ju inte se ut."
Han kollar chokat på mig.
"Jag kan hämta en trasa om du vill?" säger han och kollar osäkert på mig.
"Ja, gör de du."
"Okej..." säger han och backar försiktigt medan han kollar på mig för att se om jag skojjar.
Torkar sedan av ordentligt innan jag betalar. Stackarn. Dagens kund va jag nog.
Känns jätte konstigt att inte behöva plugga.. Men härligt!
Blir ingen Rabbalsehede marknad för mig idag. Regn! Och då är de inte kul!
Tänkte lägga upp lite bilder, men de krånglar. Så de får bli ikväll ;)
En blöt kyss
Lugn dag (än så länge)... eller så lugn den kan bli tror jag.
Pappa har vart här och hälsat på mig och Ossian större delen av dagen
TOG INGA KORT! :(
Peter jobba lång lång dag idag, borta 10 timmar! Inte kul!
Till middag gjorde jag Torsk och Äggsås!
Gjorde även utan salt till Ossian :)
Han tyckte de va gott.. han är inte kräsen min son!
När Peter var påväg hem så skulle jag och Ossian vila lite. Det va dax för han att ta en tupplur
och jag tänkte passa på jag också om jag kunde.
Skrev till Peter att inte väcka oss om han kom medan vi fortfarande sov. Han lovade att vara tyst som en mus. Och det brukar han faktiskt vara duktig på.
Jag lyckades somna. Skönt! Men så kände jag något. Mot ansiktet. Och det kändes som om någon luta sig över mig. Fick en puss. Fan ta Peter tänkte jag snabbt. Men men. De får väl gå tänkte jag sömnigt. Blöt puss va det ialla fall. Oj, han måste verkligen raka sig nu. Det sticks i näsan. Men gud va blöt den va. Tittar upp. Ser två stora bruna ögon. Men de är inte Peters.
På min mage står Wilma och ser lycklig ut.
Vifftandes på svansen.
Vakna! Pappa är hemma! Ser hon ut att säga.
Hon hoppar aldrig upp i sängen i vanliga fall!!! Men hon såg väldigt nöjd ut med sig själv och hennes bedrift. Tog hunden under armen och gick lite surt ut till Peter.
"Men jag va ju tyst!"
"Ja, men de va en viss liten fröken som tyckte jag skulle vakna"
Wilma ser fortfarande lika lycklig ut under min arm.
Ossian, sitt fint.
Han har börjat sitta lite smått utan att hålla i sin. Eller luta sig fram. Eller ta händerna i golvet.
De har han gjort ett tag nu, men nu har han börjat vilja räta på sig lite!! :)
Peter är och hämtar Annicka och Claes nu! Vi ska på RockaBilly kväll på Tanumsstrand!! :D
Och min älskling ska köra raggar bil. Han är mycke nöjd över att få fylleköra för en gångs skull!
Pappa har vart här och hälsat på mig och Ossian större delen av dagen
TOG INGA KORT! :(
Peter jobba lång lång dag idag, borta 10 timmar! Inte kul!
Till middag gjorde jag Torsk och Äggsås!
Gjorde även utan salt till Ossian :)
Han tyckte de va gott.. han är inte kräsen min son!
När Peter var påväg hem så skulle jag och Ossian vila lite. Det va dax för han att ta en tupplur
och jag tänkte passa på jag också om jag kunde.
Skrev till Peter att inte väcka oss om han kom medan vi fortfarande sov. Han lovade att vara tyst som en mus. Och det brukar han faktiskt vara duktig på.
Jag lyckades somna. Skönt! Men så kände jag något. Mot ansiktet. Och det kändes som om någon luta sig över mig. Fick en puss. Fan ta Peter tänkte jag snabbt. Men men. De får väl gå tänkte jag sömnigt. Blöt puss va det ialla fall. Oj, han måste verkligen raka sig nu. Det sticks i näsan. Men gud va blöt den va. Tittar upp. Ser två stora bruna ögon. Men de är inte Peters.
På min mage står Wilma och ser lycklig ut.
Vifftandes på svansen.
Vakna! Pappa är hemma! Ser hon ut att säga.
Hon hoppar aldrig upp i sängen i vanliga fall!!! Men hon såg väldigt nöjd ut med sig själv och hennes bedrift. Tog hunden under armen och gick lite surt ut till Peter.
"Men jag va ju tyst!"
"Ja, men de va en viss liten fröken som tyckte jag skulle vakna"
Wilma ser fortfarande lika lycklig ut under min arm.
Ossian, sitt fint.
Han har börjat sitta lite smått utan att hålla i sin. Eller luta sig fram. Eller ta händerna i golvet.
De har han gjort ett tag nu, men nu har han börjat vilja räta på sig lite!! :)
Peter är och hämtar Annicka och Claes nu! Vi ska på RockaBilly kväll på Tanumsstrand!! :D
Och min älskling ska köra raggar bil. Han är mycke nöjd över att få fylleköra för en gångs skull!
Smisk och våt hund
Pappa pappa pappa pappa
Vänd dig om.
Du är tråkig när du står sådär.
Titta på mig istället.
Hallå?
Vänder du dig inte om nu, så blir det smisk!!
Hör du det?
HAALLÅ?
HÄR SKA DU FÅ!!
Såhär glad var min älskade lilla sötnos när hon kom in efter promenaden!
Ja, visst är det underbart med hund såhär års.. not.
Så de blev en tripp till badkaret.
Och badkar är läskiga och uppskattas inte!!
Intvålad och sur var hon. Men ren, det blev hon ialla fall.
Imorgon bär det av till Strömstad för att göra Risk 1:an. Nått nytt påfund dom kommit
på att man ska göra. 07:10 ska jag lämna hemmet. Usch.
Mat och spypåse
Ossian var nyss väldigt fräsch. När jag gjorde ris tömde jag påsen, som han sedan sträckte sig efter. Jaja, tänkte jag, den kan han väl få om han tycker den är så rolig. Han lekte och va nöjd jätte länge. Tyst som en mus, endast ljudet av påsen som prassla. Vände mig om för att se hur det gick. Såg massa vita droppar överallt. Vart kan det komma ifrån? Hmm... Kollar på honom. Ja, lite vitt i mungipan är de allt. Men varför är spyt så utspritt? Var är resten? Ja.. bilden ger väl svaret
Rispåse är numera spypåse
Ja, de va väl aptitligt! Nu var det dax för middag.
Gjorde kyckling gryta!
De va gott kan jag lova
Tänkte de kan vara lite kul att lägga ut vad man äter, jag tycker det är så
bra när andra människor lägger ut det på sina bloggar. Alltid bra med tips och insperation.
Mat-idé-torka är väl något som alla vart med om.
Nu ska jag ta hand om resten tvätt. Sen får vi väl försöka röjja undan det värsta
som vi lyckats dra fram innan de är läggdax.
Rispåse är numera spypåse
Ja, de va väl aptitligt! Nu var det dax för middag.
Gjorde kyckling gryta!
De va gott kan jag lova
Tänkte de kan vara lite kul att lägga ut vad man äter, jag tycker det är så
bra när andra människor lägger ut det på sina bloggar. Alltid bra med tips och insperation.
Mat-idé-torka är väl något som alla vart med om.
Nu ska jag ta hand om resten tvätt. Sen får vi väl försöka röjja undan det värsta
som vi lyckats dra fram innan de är läggdax.
Spruträdd och flytt
Ändrade planer! Det blir flytt idag istället. Jag tror jag stressar ihjäl mig snart.
Tur att det inte är så långt, och dessutom hyrde vi ett släp i 2 dygn. Så de är ju
ingen panik om vi inte får med det som är mindre viktigt.
Vart på BVC med lilleman. Han fick sprutorna. Första sprutan sa han inte ett ljud,
andra grina han i 3 sekunder sen log han mot BVC-Kristina :)
Och för er som vet hur rädd jag är för sprutor kan jag tala om att jag INTE tog mod till
mig och titta på. Jag satt på en kontorsstol och kolla ut genom fönstret, höll för
öronen och sjöng för mig själv.
Han vägde 8700 gr, alltså gått upp nästan ett kilo på en månad! haha
Han va 66 cm lång och huvudomfånget kommer jag inte ihåg som vanligt.
Midre intressant tycker jag..
Nej, nu ska jag inte sitta här och lata mig! Jag hoppas kunna fota och lägga upp lite flytt bilder
ikväll, vi får väl se om jag hinner! :)
Tur att det inte är så långt, och dessutom hyrde vi ett släp i 2 dygn. Så de är ju
ingen panik om vi inte får med det som är mindre viktigt.
Vart på BVC med lilleman. Han fick sprutorna. Första sprutan sa han inte ett ljud,
andra grina han i 3 sekunder sen log han mot BVC-Kristina :)
Och för er som vet hur rädd jag är för sprutor kan jag tala om att jag INTE tog mod till
mig och titta på. Jag satt på en kontorsstol och kolla ut genom fönstret, höll för
öronen och sjöng för mig själv.
Han vägde 8700 gr, alltså gått upp nästan ett kilo på en månad! haha
Han va 66 cm lång och huvudomfånget kommer jag inte ihåg som vanligt.
Midre intressant tycker jag..
Nej, nu ska jag inte sitta här och lata mig! Jag hoppas kunna fota och lägga upp lite flytt bilder
ikväll, vi får väl se om jag hinner! :)
Rörigare människa än jag finns inte - och finns det de, så tycker jag synd om den människan
Ni vet sådär det kan bli om man pratar och läser samtidigt. Tillslut säger man det man läser fast man inte alls tänkt det. Ett exempel är min mamma, när hon skulle svara i telefonen på jobbet. Hon skulle säga "Söder 1, Pia." Men skrev samtidigt en beställningslista och svarade då "Proviva".
Eller när man går till ett ställe och sen glömmer varför man gick dit.
Eller som jag brukar få, minnesförlust och deja vu på samma gång.
Jag tror minsann jag glömt det här förrut.
Eller när det händer två saker samtidigt. En gång ringde telefonen samtidigt som det knackade på dörren. Efter många om och men bestämde jag mig för att öppna dörren först, men de fick gå undan. Så jag vräkte upp dörren och sa "Hej, det är Elin, vem är det?" så som jag svara i telefonen förr i tiden.
Alla vet ju att jag är snurrig. Välter minst två koppar kaffe om dagen. Glömmer vart jag lagt saker, glömmer saker hos dom jag vart hos. Tappar bort saker. Tappar saker i marken. Tappar bort migsjälv.
Tur att jag har en sån förstående sambo. Det är nog inte alla karlar i världen som skulle stå ut med mig, det är ju knappt jag gör det själv.
Igår gjorde jag något dumt, dummare än jag gjort på länge, Vi var hemma ganska sent. Jag va trött, kan jag ju skylla på. Det va saker högt och lågt, jag blev rörig. Skulle göra allt med en gång. Kolla Peters tapetsering. Städa undan. Leta rätt på min väska, osv osv. Peter la Ossian som hade somnat i bilstolen påvägen hem. Han kom och frågade.
"S..ka.ks...ösökask..akkalöa...."
Nej så sa han inte. Men de lät så i mitt huvud. Fick fokusera tankarna.
"Va?"
"Ska jag krångla på honom pyjamas eller bara dra av honom brallorna?"
"Jaha.. nej dra bara av han brallorna du.."
Går in i köket för att göra det som jag var påväg att göra innan han fråga. Står och funderar på vad det var. Samtidigt som jag gick igenom samtalet jag nyss hade med Peter. Va var det vi sa nu? Står och försöker komma ihåg. Och inser, helt plötsligt, att jag har tagit av mig mina brallor halvägs. Men uppfattar inte helt klart vad jag gör innan dom är av. Aaha, de va de han fråga. Jag suckar åt mig själv. Jag är ju inte riktigt klok. Peter kommer in i köket. Byxorna ligger på golvet och jag sitter vid köksbordet.
"Nej men älskling, är du varm?" säger han och kollar som man gör när man misstänker att någon är mentalt instabil.
"Nej, det bara blev så, sen orkar jag inte ta på dom igen."
"Jaha.."
Sen förklara jag hur det gick till. Då skratta han bara.. tur det!
Eller när man går till ett ställe och sen glömmer varför man gick dit.
Eller som jag brukar få, minnesförlust och deja vu på samma gång.
Jag tror minsann jag glömt det här förrut.
Eller när det händer två saker samtidigt. En gång ringde telefonen samtidigt som det knackade på dörren. Efter många om och men bestämde jag mig för att öppna dörren först, men de fick gå undan. Så jag vräkte upp dörren och sa "Hej, det är Elin, vem är det?" så som jag svara i telefonen förr i tiden.
Alla vet ju att jag är snurrig. Välter minst två koppar kaffe om dagen. Glömmer vart jag lagt saker, glömmer saker hos dom jag vart hos. Tappar bort saker. Tappar saker i marken. Tappar bort migsjälv.
Tur att jag har en sån förstående sambo. Det är nog inte alla karlar i världen som skulle stå ut med mig, det är ju knappt jag gör det själv.
Igår gjorde jag något dumt, dummare än jag gjort på länge, Vi var hemma ganska sent. Jag va trött, kan jag ju skylla på. Det va saker högt och lågt, jag blev rörig. Skulle göra allt med en gång. Kolla Peters tapetsering. Städa undan. Leta rätt på min väska, osv osv. Peter la Ossian som hade somnat i bilstolen påvägen hem. Han kom och frågade.
"S..ka.ks...ösökask..akkalöa...."
Nej så sa han inte. Men de lät så i mitt huvud. Fick fokusera tankarna.
"Va?"
"Ska jag krångla på honom pyjamas eller bara dra av honom brallorna?"
"Jaha.. nej dra bara av han brallorna du.."
Går in i köket för att göra det som jag var påväg att göra innan han fråga. Står och funderar på vad det var. Samtidigt som jag gick igenom samtalet jag nyss hade med Peter. Va var det vi sa nu? Står och försöker komma ihåg. Och inser, helt plötsligt, att jag har tagit av mig mina brallor halvägs. Men uppfattar inte helt klart vad jag gör innan dom är av. Aaha, de va de han fråga. Jag suckar åt mig själv. Jag är ju inte riktigt klok. Peter kommer in i köket. Byxorna ligger på golvet och jag sitter vid köksbordet.
"Nej men älskling, är du varm?" säger han och kollar som man gör när man misstänker att någon är mentalt instabil.
"Nej, det bara blev så, sen orkar jag inte ta på dom igen."
"Jaha.."
Sen förklara jag hur det gick till. Då skratta han bara.. tur det!
Cykeltur
Peter jobbade hela dagen igår med, men vi var och storhandla innan han for.
Sen var jag hemma med mina små (Wilma är ju inte så stor hon heller)
Packade och städa till viss mån. Men de är tråkigt, speciellt när man är själv.
En glad liten skit.. eller inte.
Vi misstänker att tänder är påväg. Lite extra grinig på natten, mer bajs, mer dreggel, kliar.
Vi får väl se om de dyker upp något litet snart..
Sen var vi på promenad.
Gick ner till mamma och hälsa på. Det va varmt och gott ute!
Massa fina blommor!
Man blir så glad när man får se färgklickar ute..! Vill ha meeer!
När vi kom fram till mamma och det var dax för Ossian att få mat, upptäckte jag till min förskräckelse att jag hade glömt flaskan hemma! Fan också..
"ERIK!! Jag ska låna någon av dina cyklar.. Vilken är bäst?"
"Det beror på...."
Sen hann han inte längre, för jag var stressad..
"SKIT i det, vilken är Bäst!!?"
"Den silvriga.." suckar han.
Jag kastar mig ut. Grabbar tag i cykeln. En tanke slår mig. Det är 4 år sedan jag cykla. Herregud. Va stor den är, är min andra tanke. Jag kastar mig upp och ger mig iväg i världens fart.
Tre saker upptäcker jag i en snabb följd. Cykeln är för stor, jag når inte ner ordentligt. Sadeln är hård. Om jag står upp och cyklar petar den mig i baken. Sen kommer jag på det oundvikliga, jag har ingen kondis. Tar i som fan ändå. Måste se ut som en idiot. Folk tittar säkert och tänker.
"Jaha, här har vi någon som är ute och bränner fett. Det behöver hon."
Dom skulle bara veta. Jag är en morsa on a mission!!
Vingligt och snabbt tog jag mig hem. Skulle gena genom en gräsmatta, men kom på i sista stund att det är jag för rädd för. Så jag hoppa av och ledde cykeln en bit.
Kommer fram hem, knallröd i ansiktet och flåsande. En man med bakåtslickat hår frågar mig om jag vet vart någon kvinna bor.. Försöker ge honom ett någorlunda svar. Men flåsar mest. Han kollar underande på mig. Skakar på huvudet och kastar mig in i lägenheten och får tag på en flaska och cyklar hem.. Han hann inte bli allt för hungrig ialla fall.
Tröttis på väg hem..
När Peter kom från jobbet hämta han oss i bilen, då var det riktigt kallt!!
Hem och myste lite framför TVn innan det va rätt i säng.
Får se vad det hittas på idag..
Sen var jag hemma med mina små (Wilma är ju inte så stor hon heller)
Packade och städa till viss mån. Men de är tråkigt, speciellt när man är själv.
En glad liten skit.. eller inte.
Vi misstänker att tänder är påväg. Lite extra grinig på natten, mer bajs, mer dreggel, kliar.
Vi får väl se om de dyker upp något litet snart..
Sen var vi på promenad.
Gick ner till mamma och hälsa på. Det va varmt och gott ute!
Massa fina blommor!
Man blir så glad när man får se färgklickar ute..! Vill ha meeer!
När vi kom fram till mamma och det var dax för Ossian att få mat, upptäckte jag till min förskräckelse att jag hade glömt flaskan hemma! Fan också..
"ERIK!! Jag ska låna någon av dina cyklar.. Vilken är bäst?"
"Det beror på...."
Sen hann han inte längre, för jag var stressad..
"SKIT i det, vilken är Bäst!!?"
"Den silvriga.." suckar han.
Jag kastar mig ut. Grabbar tag i cykeln. En tanke slår mig. Det är 4 år sedan jag cykla. Herregud. Va stor den är, är min andra tanke. Jag kastar mig upp och ger mig iväg i världens fart.
Tre saker upptäcker jag i en snabb följd. Cykeln är för stor, jag når inte ner ordentligt. Sadeln är hård. Om jag står upp och cyklar petar den mig i baken. Sen kommer jag på det oundvikliga, jag har ingen kondis. Tar i som fan ändå. Måste se ut som en idiot. Folk tittar säkert och tänker.
"Jaha, här har vi någon som är ute och bränner fett. Det behöver hon."
Dom skulle bara veta. Jag är en morsa on a mission!!
Vingligt och snabbt tog jag mig hem. Skulle gena genom en gräsmatta, men kom på i sista stund att det är jag för rädd för. Så jag hoppa av och ledde cykeln en bit.
Kommer fram hem, knallröd i ansiktet och flåsande. En man med bakåtslickat hår frågar mig om jag vet vart någon kvinna bor.. Försöker ge honom ett någorlunda svar. Men flåsar mest. Han kollar underande på mig. Skakar på huvudet och kastar mig in i lägenheten och får tag på en flaska och cyklar hem.. Han hann inte bli allt för hungrig ialla fall.
Tröttis på väg hem..
När Peter kom från jobbet hämta han oss i bilen, då var det riktigt kallt!!
Hem och myste lite framför TVn innan det va rätt i säng.
Får se vad det hittas på idag..
