BVC och den elaka musen
Va på BVC och det gick jätte bra
Han vägde ta mej tusan inte 10 kg, han vägde 9400
Trodde han skulle väga minst ett kg mer
Han va 67 cm lång.
Han visade att han kunde klappa händerna
Men de va tydligen inte dax för de fören vid 10 månaders kontrollen.
Men då va ju de gjort ialla fall.
Tanden är nästan ute nu också! Ska ta kort när den syns lite bättre
PÅ ica och skicka post.
Ossian hade sin söta mus med sig, som han fick av Emely på kalaset.
Han tappa den på ICA förra gången, men vi hitta den en vecka senare,
bland barnböckerna. De va Ossian jätte glad över.
Halvvägs därifrån ser jag att den är borta, igen. Går tillbaka och letar.
Men den finns inte!! Så går hemmåt igen. Och långt fram på grusvägen ser
jag min syster ute och går. Ringer henne
"Har du sett Ossians mus?"
"Ja! Jag har den här!!"
SKÖNT! För han älskar ju verkligen den musen.
Pratade en stund och sen gick vi hem. Nästan hemma upptäcker jag.
Den är borta. Igen!!
"Fan, skit mus." Och börjar jogga tillbaka.
Ser den, långt där framme. Precis där jag fick den. Vid bänken.
Jaha. Sprang hela vägen dit. Ossian börjar bli hungrig och gnällig.
Wilma vill hem och håller inte upp farten.
En sak kan jag ju konstatera, den ska inte med oss ut på promenad mer.
Han vägde ta mej tusan inte 10 kg, han vägde 9400
Trodde han skulle väga minst ett kg mer
Han va 67 cm lång.
Han visade att han kunde klappa händerna
Men de va tydligen inte dax för de fören vid 10 månaders kontrollen.
Men då va ju de gjort ialla fall.
Tanden är nästan ute nu också! Ska ta kort när den syns lite bättre
PÅ ica och skicka post.
Ossian hade sin söta mus med sig, som han fick av Emely på kalaset.
Han tappa den på ICA förra gången, men vi hitta den en vecka senare,
bland barnböckerna. De va Ossian jätte glad över.
Halvvägs därifrån ser jag att den är borta, igen. Går tillbaka och letar.
Men den finns inte!! Så går hemmåt igen. Och långt fram på grusvägen ser
jag min syster ute och går. Ringer henne
"Har du sett Ossians mus?"
"Ja! Jag har den här!!"
SKÖNT! För han älskar ju verkligen den musen.
Pratade en stund och sen gick vi hem. Nästan hemma upptäcker jag.
Den är borta. Igen!!
"Fan, skit mus." Och börjar jogga tillbaka.
Ser den, långt där framme. Precis där jag fick den. Vid bänken.
Jaha. Sprang hela vägen dit. Ossian börjar bli hungrig och gnällig.
Wilma vill hem och håller inte upp farten.
En sak kan jag ju konstatera, den ska inte med oss ut på promenad mer.
Kommentarer
Trackback
