Jag måste få skriva av mig lite på något som jag har gått och stört mig på det senaste

För ett tag sen när jag var ute och gick med Ossian i vagnen kom det fram en kvinna som jag har sett tidigare, men inte pratat med. Hon log och frågade
"Får jag se på den lilla?"
"Självklart" sa jag
"Oj, så söt. Visst är de väl en liten pojk."
"Jajjamän."
"De va ju lite synd då kankse..?"
"ÖÖH, nej."
"Jag tänkte att ni kanske trodde det va en liten flicka som låg i magen."
"Nej, vi hoppades och trodde på en pojk."
"Jaha.. jag tänkte på att ni köpte en röd vagn."
Jag blev lite nollställd. Först fatta jag inte va hon syfta på. Hitta ingen sammanhang.
"Så du menar att svart och rött är "tjejigt"?"
"Jaa, men de är det ju."
Jag irriterar mig så mycke på sånt. Men jag svalde de.
"Jag tycker inte de finns något tjejigt och killigt. Hade jag tyckt de va fint med rosa så hade jag kunnat köpa en rosa vagn utan bry mig. Men nu faller det sig så att jag inte tycker de."
"Jo, men de spelar ju ingen större roll va folk tycker om det persoligen. De är helt enkelt bara så."
Och där försvann mitt tålamod.
"Ursäkta vi har bråttom" sa jag och gick med raska steg.
Ville inte ställa mig på grusvägen och predika.



Tydligen "tjejig" vagn :)

• (bild från fjällen)

För de är också något jag och Peter får höra ibland. Till och med av unga emellanåt.
"Va? Ska han va ledig och du jobba??"
"Öhh, ja!"
Som att de bara är jag som blivit mamma, och inte vi som blivit föräldrar.
Varför ska jag få allt ansvar på mig, när de är vi som ville ha de tillsammans?
Om jag hade haft jobb, så hade Peter lätt fått halva tiden!!
Men nu fick jag iallafall jobb i ett par månader, och Peter är så lycklig över att få vara pappaledig.
Om jag inte hade kunnat ordna det så hade jag haft super dåligt samvete!

Tycker de är så skönt att jag och Peter är på samma plan. När de gäller allt.
Detta med att killar kan ha rosa. Föräldraledighet. Och till och med något annat som vi fått skit för.

Jag frågade en morgon.
"Peter, va tycker du om dopklänning?"
"Skit fult." kort och gott.
"Skönt, tycker jag med! Då skippar vi det?"
"Japp."
Och så va de klart. Inga diskussioner.
MEN va folk reagerar på det.
Och det har inte att göra med att Ossian är kille och att dopklänning, är just en klänning. Jag tycker bara det är konstig tradition och ofta är dom skitfula. Hade jag fått en dotter hade jag tagit samma beslut.

Ossian ska iaf ha skjorta med fluga och ett par färgglada brallor :) Punkt.

Jag döper heller inte för att vi är troende. Men, om de skulle hända de fruktansvärda att Ossian går bort (något jag inte ens kan tänka mig). Så vill jag att han ska få en cermoni i kyrkan. Annars får man ju hitta en annan lokal. Inte något jag skulle vilja.
Dessutom är de ju lättare att behöva gå ur kyrkan om nu skulle vilja de. Än att behöva döpa sig vid 14 års ålder om man vill konfirmera sig.